Sedan 2017 har bredbandspriset i hyresrätter ökat med hela 70 %, att jämföra med endast 5 % i bostadsrätter. Den stora skillnaden beror på att fastighetsägare ofta utnyttjar sin monopolställning genom att ta ut dolda avgifter från bredbandsleverantörer – kostnader som i slutändan hamnar på din faktura. Det fungerar i praktiken som en dold hyreshöjning.

Dessa avgifter har inga kopplingar till faktiska kostnader. De drivs upp utan insyn eller tillsyn, och i slutändan är det du som hyresgäst som får betala. Resultatet blir ett digitalt klassamhälle där tillgången till snabbt och stabilt bredband avgörs av vilken boendeform du har.

Det finns fastighetsägare som inte faller för frestelsen – men de är undantag. Nu krävs politiskt ansvar för att stoppa snedvridningen.

Vi kräver därför tre konkreta åtgärder:

Reglera avgifterna. Bredbandspriser ska spegla verkliga kostnader – inte giriga mellanhänder.

Inför transparens. Fastighetsägare ska öppet redovisa ersättningar och avtal.

Likställ bredband med el och vatten. Uppkoppling är en samhällsnödvändighet – inte en lyx.

Alla ska ha tillgång till stabilt och prisvärt internet – det är en förutsättning för arbete, vård, utbildning och ett fungerande samhällsliv. Dolda avgifter och orättvisa villkor måste stoppas innan ännu fler riskerar att stängas ute från det digitala Sverige.

SKRIV UNDER OCH LÄS MER PÅ BREDBANDSUPPRORET.SE

Åldersverifiering kan bli ett krav för att skydda barn från olämpligt innehåll.

Det har nog inte undgått någon att debatten kring internetanvändning, lagstiftning och olämpligt innehåll i stort handlar om att bättre begränsa tillgången för minderåriga. Detta är ett ämne som sträcker sig tillbaka årtionden när det kommer till internetlagstiftning. Sveriges Radio har gjort ett inslag om just detta, där de intervjuat socialminister Jakob Forssmed för Ekots räkning.

Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda om en fungerande åldersgräns, så att inte barn får tillgång till material de absolut inte ska ha tillgång till. – Jakob Forssmed, socialminister.

De flesta större plattformar har redan ålderskrav på att användare ska vara minst 13 år. Flera länder, bland annat inom Europa, diskuterar dock huruvida lagstadgade åldersgränser bör införas. Enligt Jakob Forssmed ligger det stora problemet i att de existerande ramverken för åldersgränser inte efterlevs. En utredning ämnar därför att både se över om kraven behöver skärpas, samt hur en plattform ska kunna verifiera en användares ålder.

Det finns dock vissa hinder att överkomma, främst relaterade till yttrandefrihet och tillgång till information. Detta är något Jakob Forssmed erkänner som ett potentiellt problemområde, och som kommer att beaktas under den stundande utredningen. I dagsläget är direktiven inte helt klara, och utredningen kommer inte att starta officiellt förrän till hösten senare i år.

Vad är din syn på hårdare lagstiftning kring sociala medier?

Nyligen drabbades Spanien av ett omfattade strömavbrott. Orsaken var att de inte förmådde reglera frekvensen i systemet. Produktion av el från vindkraft och solenergi var så stor att den totala elproduktion översteg konsumtionen.

De som arbetar för fri och öppen programvara. Internet och IT-branschen är på många sätt odemokratiska och diktatoritska. Stora företag baserade i USA dominerar det mesta. De största företagen omsöttningsmässigt är Amazon, Apple, Alphabet (Google), Samsung, Foxconn (Hon Hai), Microsoft, Jingdong, Alibaba, AT&T och Meta (Facebook). Amazon, Apple, Alphabet, Microsoft och Meta brukar kallas de fem stora och de dominerar nätjänster, operativsystem såväl som sociala medier.

I helgen slocknade tv-rutan för hundratusentals svenskar. SVT hade utsatts för en överbelastningsattack, och play-sändningarna låg nere i flera timmar. Det är ett haveri i sig. Men den stora frågan som ingen ställer är: Varför har SVT valt att driva samhällskritisk infrastruktur hos den amerikanska molnjätten Amazon?

I samband med cyberattacken granskade vi nätverkstrafiken och upptäckte att Sveriges Television drivs på Amazons molnplattform. Att man där inte klarade av överbelastningsattacken är en sak – men än värre är att Trump alltså har makten att när som helst släcka tv-kanalerna.

Det här handlar om mer än att Antikrundan inte sändes i tid. SVT är en del av totalförsvaret. Public service-bolaget har i uppdrag att förmedla viktig information i kristider, krig och andra samhällshotande situationer. I händelse av allvarliga kriser – väpnade konflikter, naturkatastrofer och ja, cyberattacker – måste SVT stå stadigt som en trovärdig och fungerande informationskanal. Att den här centrala funktionen nu är beroende av ett amerikanskt företag, under amerikansk jurisdiktion, är inte bara ett tekniskt felsteg utan ett strategiskt säkerhetshot.

I ett läge där USA:s politiska kurs kan förändras över en natt är det naivt att tro att våra kommunikationskanaler alltid kommer att prioriteras – eller ens tillåtas – fungera fritt. Dessutom har MSB har i flera analyser varnat för juridiska och säkerhetsmässiga risker med utländska molntjänster, särskilt amerikanska, för samhällsviktiga funktioner. SVT: Varför väljer ni att lägga samhällskritisk infrastruktur i händerna på en enskild, amerikansk molnjätte? Vilka fler av era funktioner drivs från USA?

Källor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-har-tekniska-problem-prdzb6

https://www.dn.se/sverige/varningen-microsoft-kan-stanga-ner-sverige

Internet fungerar inte likadant som för 30 år sen. Allt som fungerade för 20 år sen på internet fungerar idag skriver Jesper Nilsson i ETC. Det är faktiskt inte korrekt även om jag håller med om det han skriver i övrigt. 30 år gamla mejladresser funkar fortfarande men inte alltid.

DEBATT. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation, skriver Marko Janicic, ingenjör och C-ledamot i Stockholms stad.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Vi tar det nästan för givet i dag – att vi snabbt och enkelt kan logga in på Skatteverket, förnya ett recept eller signera ett hyreskontrakt, allt med några klick i Bank ID-appen. Men bakom bekvämligheten döljer sig ett växande demokratiskt och säkerhetsmässigt problem. Bank ID har blivit en kritisk infrastruktur som kontrolleras av en privat aktör utan insyn, konkurrens eller politisk styrning. Det monopolet måste brytas.

Bank ID ägs av ett konsortium av Sveriges största banker. Det är inte en offentlig tjänst – det är en kommersiell produkt som vuxit till att bli samhällets standard för digital identitet. Myndigheter kräver att tjänsten används, privata aktörer bygger sin affär kring den och medborgarna förväntas ha den. I dagsläget finns några alternativ, men utan en ordentlig konkurrensmöjlighet.

När Bank ID ligger nere, som vid flera tillfällen de senaste åren, drabbas samhället direkt. Medborgare kan inte logga in på Försäkringskassan och företag kan inte få signaturer på avtal. Till och med röstning i vissa interna partival sker via Bank ID. Det är orimligt att ett enskilt tekniskt system kan få sådan effekt över hela samhället.

Så länge bankerna själva äger Bank ID finns inga incitament att släppa in andra aktörer på sina plattformar. Tvärtom, de har allt att vinna på att bevara sin exklusiva ställning. Det gör marknaden trögrörlig, teknikutvecklingen inåtvänd och hela systemet sårbart.

Alternativ som Freja e -ID existerar, men används knappt – inte för att de är dåliga, utan för att myndigheter och företag fortsatt låser in sig i Bank ID. Det borde vara lika självklart att kunna logga in med flera legitimationer som det är att kunna välja mobiloperatör. Men så ser det inte ut i dag.

Flera partier har i många sammanhang förespråkat att det måste finnas fungerande alternativ till Bank ID. Det är en fråga om konkurrens, säkerhet och digital frihet. Ingen aktör ska kunna bygga upp ett så fullständigt beroende utan att också omfattas av särskilda krav på tillgänglighet, interoperabilitet och öppenhet.

Den naturliga tanken är att staten borde ta över Bank ID. Det är lätt att förstå resonemanget, men det skulle inte lösa sårbarhetsproblematiken och vore ett väldigt riskabelt vägval. Staten har historiskt inte lyckats med att bygga tekniska system. De blir dyra, sega och sällan användarvänliga. Risken är stor att vi byter ett monopol mot ett annat – och dessutom ett som inte är särskilt bra på driftssäkerhet eller innovation. Vi alla minns hur det gick för Skolplattformen i Stockholm stad.

Nej, lösningen ligger i att staten sätter ramarna, men inte står för lösningen. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation. Och det bör införas tekniska standarder för hur olika system för inloggning och signering kan konkurrera, men ändå fungera sömlöst tillsammans.

På EU-nivå diskuteras nu en ny förordning för digital identitet, e-IDAS 2.0, som bland annat ska möjliggöra e-legitimationer som fungerar i flera länder. I dagsläget har Freja e-ID publikt sagt att de planerar att notifieras och uppfylla förordningen, vilket är bra. Men det behövs mer för att skapa ordentlig konkurrens och en fungerande marknad. Men då krävs även politisk vilja.

Marko Janicic. Pressbild

Bank ID används i dag både för att legitimera sig och för att skriva under avtal. Det sker ofta i ett svep – men sällan med tydlig information om att det faktiskt handlar om två olika saker. Många vet inte om de bara loggat in, eller faktiskt signerat ett bindande juridiskt dokument.

Detta är inte bara en teknisk detalj. Det handlar om rättssäkerhet, informationsansvar och användarskydd. Jag vill att dessa två funktioner delas upp – antingen i separata appar eller i tydligt skilda gränssnitt. Användaren måste förstå när den säger ”hej” – och när den säger ”ja”.

Digitaliseringen är inte bara en teknisk fråga. Det är också en fråga om egenmakt och rätt att välja. I ett liberalt samhälle ska individen kunna välja, inte tvingas in i ett enda system. Vi skulle aldrig acceptera ett telefonmonopol, ett skolmonopol eller ett vårdmonopol – varför gör vi det när det gäller identitet och signering?

Bank ID har varit ett framgångsrikt projekt. Men just därför är det extra viktigt att vi inte låter dess framgång växa till ett beroende vi inte kan ta oss ur. Sverige behöver digital valfrihet. För säkerhetens skull, för innovationens skull och för demokratins skull.

Marko Janicic, ingenjör och företagare inom it, ledamot för Centerpartiets distriktsstyrelse i Stockholm stad

Handlar om att låta processorn vila.

Microsoft har nyligen lagt till möjligheten att visa en stor klocka med sekunder i Windows 11:s meddelandecenter (klicka på klocka/datum i Aktivitetsfältet). Under systemets första två år fanns ingen klocka alls med sekundvisare, men 2023 lade företaget till möjligheten att slå på sekundvisare i Aktivitetsfältet – med en varning om högre strömförbrukning.

I ett blogginlägg skriver Microsoft-veteranen Raymond Chen om turerna och varför utvecklarna valde bort sekunder.

Orsaken stavas energieffektivitet. Microsoft har en särskild grupp utvecklare som enbart sysslar med att se till att systemet är optimerat för låg strömförbrukning, och alla funktioner som alltid är igång och kör oftare än varje minut hamnar under luppen.

Om klockan i Aktivitetsfältet inte visar sekunder drar Explorer.exe 0,417 milliwatt i genomsnitt med standardinställningar. Med sekundvisare mångdubblas energiförbrukningen då den genomsnittliga effekten ökar till 5,42 milliwatt. Det kan låta lite – skärmen på en typisk bärbar dator drar flera hundra milliwatt – men Raymond Chen skriver att utvecklarna tittar på helheten, och ”många bäckar små”.

#microsoft #windows

Microsofts nedstängning av åklagares e-postkonton visar att Trump också kommer att kunna pressa Danmark och Grönland med tech-sanktioner, menar en expert.

Det är ett uttalat mål för USA:s president Trump att annektera Grönland. Det har han upprepat igen och igen. Men i vilken utsträckning amerikanska företag kan användas som medel, så att Maga-chefen kan nå sina nordatlantiska mål, har hittills varit oklart.

Det var fram tills att Microsoft blev centrum för en mindre skandal. Som led i ett amerikanskt sanktionspaket mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Holland och chefsåklagare Karim Khan har Microsoft valt att blockera hans tillgång till e-posttjänsten Outlook. Och om Trump använder exempelvis tech-företag för att pressa Danmark eller Grönland i territorialkonflikten, så finns det inte mycket att göra åt det.

– Det är fullt tekniskt möjligt att få Danmark helt på knä, om man stängde av Azure (Microsofts molntjänst, reds anm) i morgon. Jag tror att Microsoft har rätt när de säger att de kommer att göra vad de kan för att motstå. Men när man kan göra det mot ICC, så kan jag inte se varför man inte skulle göra det mot Grönland eller Danmark. Varför skulle det inte ske igen? säger Signe Ravn-Højgaard, direktör på tankesmedjan Digital Infrastruktur.

Nya leverantörer

På Grönland har man på grund av flera brott på sjökablar 2019 valt att ha lokalt värdskap för kritiska system inom självstyrets administration och hälsovård, men flera kommuner har it-tjänster hos Big Tech. Här skulle president Trump i princip kunna genomdriva nedstängning, om han valde att använda presidentdekret för att införa sanktioner mot Danmark eller Grönland.

Det är en mer eller mindre offentlig hemlighet att för ett relativt isolerat och geografiskt stort samhälle som Grönland fungerar amerikanska Facebook som ett slags nationellt intranät. Maren Sander Granlien, direktör på det grönländska it-konsultföretaget Ilik, menar att exemplet med ICC-chefsåklagaren och Microsoft definitivt har visat att grönländarna måste flytta till alternativ till Big Tech.

”Det är på tiden att hitta en annan plats att ha den offentliga debatten och det allmänna meningsutbytet. Något annat är att i stort sett alla offentliga myndigheter, vårt nationella nyhetsmedium och alla idrottsklubbar med mera, informerar och debatterar på Facebook. Därmed matar vi USA med all data och info om vårt land på ett samlat ställe – lätt att analysera på – utan att behöva anstränga sig. Med möjlighet att styra och manipulera det”, skriver hon.

Trumps sanktioner mot ICC var en reaktion på att domstolen i november förra året utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant i kölvattnet av landets omfattande angrepp i Gaza. Microsofts ledning har annars varit på en flera månader lång charmturné med löften om att företaget kommer att skydda europeisk infrastruktur och data mot ingrepp från USA.

I Holland har ärendet enligt tidningen De Volkskrant lett till att tio vitala organisationer inom landets offentliga sektor har vänt sig till den holländska molnleverantören Intermax för att utforska alternativ till amerikansk tech.

– Men det är inte lätt att byta. En typisk it-migration kan ta mellan sex månader och tre år, säger Intermax-direktör Ludo Baauw.

Starlink-flirt

Den grönländska teleleverantören Tusass har under våren 2025 förhandlat med det Elon Musk-ägda Starlink om att leverera satellitinternet till det stora ösamhället, som är kommunikativt sårbart. Men hittills har förhandlingar inte burit frukt, eftersom Starlink enligt uppgift själv vill driva förbindelserna, vilket inte är omedelbart möjligt då Tusass har ett statligt telemonopol på Grönland.

Just Starlink har blivit ett primärt exempel på hur svårt det är att skilja amerikansk tech från den amerikanska regeringen. I kölvattnet av Trumps omfattande tullkrig har en rad länder plötsligt godkänt Starlink och ingått distributionsavtal. Däribland afrikanska Lesotho, DR Kongo, Somalia samt Pakistan, Vietnam och Bangladesh.

I ett PM från det amerikanska utrikesdepartementet, som Washington Post har fått tag i, står det:

– Medan regeringen i Lesotho förhandlar ett handelsavtal med USA, så hoppas den att licensieringen av Starlink demonstrerar goodwill och intentioner att välkomna amerikanska företag.

Det är en bred palett av bekymmer om killswitches, datainsamling, spionage och utpressning, som har fått de flesta europeiska länder att ompröva det tunga beroendet av amerikanska teknikjättar och undersöka möjligheterna för strategisk och teknisk suveränitet.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.

Webhallen, Power och åtta andra företag riskerar vite – Konsumentverket kräver bättring under hot om 22 miljoner.

Under våren 2025 har Konsumentverket granskat hur ett antal stora företag sköter sin prismarknadsföring. Fokus har legat på hur priser presenteras under kampanjer, särskilt i relation till prisinformationslagen som kräver att det lägsta priset de senaste 30 dagarna anges vid reor.

Webhallen och Power tillhör de tio företag som nu fått förelägganden om att rätta till bristerna. Om detta inte sker kan de bli skyldiga att betala höga vitesbelopp. Enligt myndigheten har båda företagen tidigare lovat att följa reglerna, men ändå fortsatt med felaktig marknadsföring under Black Friday.

– Det handlar om återkommande brister. Företagen har haft möjlighet att göra rätt men har inte gjort det, säger Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket.

Bland de andra granskade företagen finns även välkända varumärken som Åhléns, Stadium och Nordic Nest. Totalt handlar det om förelägganden med ett sammanlagt vitesbelopp på 22 miljoner kronor.

Prisade produkter visade sig vara dyrare

I flera fall har företagen räknat ut rabatter från påhittade eller högre ordinarie priser, vilket gör att erbjudandena framstår som bättre än de faktiskt är. I ett exempel från granskningen marknadsfördes en vinterjacka som nedsatt med 22 procent, trots att det faktiska priset var flera hundra kronor högre än det lägsta tidigare priset.

Vilseledande prisinformation gör det svårt för konsumenter att avgöra om en rabatt verkligen är fördelaktig – något som särskilt spelar roll under stora reaperioder som Black Friday. Enligt Konsumentverket undergräver den här typen av marknadsföring konsumenternas möjligheter att fatta informerade beslut.

Företagen har fått en viss tid på sig att åtgärda bristerna. Om så inte sker kan Konsumentverket ta ärendena vidare till domstol, där vitesbelopp på upp till 22 miljoner kronor kan komma att dömas ut.

#konsumentverket #power #webhallen

Att köra Excel på Linux är inget ovanligt, men för första gången har någon gjort tvärt om.

Microsoft Excel är ett program som i teorin går att använda till i princip vad som helst, även om det är långt ifrån optimerat för något annat än kalkylblad. SweClockers har tidigare bland annat skrivit om ett Fallout-inspirerat spel utvecklat i Excel, och i början av 2024 visade en utvecklare upp en fullt fungerande 16-bitarsprocessor på 3 Hz med 128 KB arbetsminne, en ”skärm” på 128 × 128 pixlar med 16 färger och ett hemsnickrat assembler-språk kallat EXCEL-ASM16.

Nu har en annan utvecklare gett sig på att köra Linux i programmet, rapporterar Techspot. Linux In Excel är utvecklat av en anonym utvecklare som kallar sig NSG650 och har delats på Github. Ryska Youtube-profilen Andrei ”Enderman” Illarionov har också bidragit med kod för tangentbordsinmatning, och visar upp projektet i en video.

NSG650 erkänner att projektet delvis är ”fusk” eftersom hårdvaruemuleringen inte är skriven i VBA eller använder Excel-formler utan är en extern DLL i form av mini-rv32ima, en extremt minimal RISC-V-emulator med bara 400 rader kod. Ett VBA-makro laddar DLL-filen och använder celler i kalkylbladet för in- och utmatning.

#excel #hobby #linux

fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/1182909

Nyheter och information om fria och öppna sociala medier utanför storföretagens och algoritmernas kontroll.

Kinesiska forskare har tagit fram en ny och lovande typ av flashminne.

Forskare vid Fudan-universitetet i Shanghai har utvecklat en potentiellt banbrytande typ av flashminne, rapporterar Tom's Hardware. Flashminneskretsar och andra icke-flyktiga minnestyper är normalt många gånger lång­sammare än flyktiga minnestyper som DRAM och SRAM, men genom att överge kisel och istället använda kol lyckades forskarna ta fram kretsar som skriver data ännu snabbare.

Kolet i fråga har formen av grafen, en skiva av kolatomer arrangerade i ett hexagonalt rutnät som har visat sig ha flera häpnadsväckande egenskaper – något som bland annat uppmärk­sammades med ett Nobelpris 2010.

Tekniken har fått namnet Phase-change Oxide eller Pox, och en skrivcykel tar så lite som 400 pikosekunder – upp till 25 gånger snabbare än vanligt arbetsminne, som ligger på 1–10 nano­sekunder. Jämfört med traditionellt flashminne, vars skrivhastighet för enstaka ettor och nollor ligger på minst en mikrosekund, handlar det om tusentals gånger högre hastighet.

I en storskalig lagringskrets finns det så klart många andra parametrar som avgör både bandbredden och hastigheten på små slump­mässiga läs- och skrivoperationer, och det är en bra bit kvar till färdiga produkter. Forskarna har hittills visat att tekniken är gångbar i enskilda minnesceller och håller nu på att försöka skala upp den till större strukturer.

#flashminne #forskning #nanoteknik

Häromdagen utsattes Bluesky för en DDOS-attack som gjorde att det i praktiken helt slutade fungera under en timme. Problem kvarstod dock under längre tid.. Om Bluesky hade varit ett decentraliserat socialt nätverk hade det inte blivit så.

De mest använda sociala medierna i Sverige är Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat, LinkedIn, TikTok, Flashback, X, Pinterest, Discord, Reddit, Roblox, Twitch, BeReal och Threads. Bluesky, Yubo och Mastodon har färre användare.

Hot om att läcka data har blivit mer lönsamt.

Hunters International driver en ”ransomware-as-a-service”-tjänst (RaaS) där andra kriminella betalar för att kunna använda dess verktyg för att ta sig in hos organisationer, kopiera deras data och kryptera allt på alla datorer de kommer åt.

Nu har hackarna i organisationen övergett den och lanserat en ny tjänst kallad ”World Leaks”, som till skillnad från Hunters International helt skippar den sista biten med kryptering, rapporterar Bleeping Computer.

Utpressningsprogram som krypterar offrens data har varit ett av de mest kostsamma problemen inom IT-säkerhet de senaste tio åren, men enligt säkerhetsforskare på Group-IB har hackarna kommit fram till att det inte längre är tillräckligt lönsamt, och för riskfyllt. Att hota företag att läcka känsliga uppgifter om kunder och annat har visat sig vara mer lönsamt.

Att det har blivit så här tillskrivs bland annat förbud mot att betala lösensummor efter attacker med krypterande utpressningsprogram, som har införts i en rad länder. Group-IB tar inte upp huruvida företag har blivit bättre på att hålla sig med säkra backuper, men det skulle inte förvåna om det också har bidragit. Backuper kan rädda ett företag från att förlora ovärderlig data, men gör ingen nytta mot läckor.

#ransomware #utpressningsprogram

Socialdemokraterna vill via EU stoppa möjligheten att starta falska konton i sociala medier.

– Alla konton ska gå att koppla till en enskild person, säger S-ledaren Magdalena Andersson.

Förslaget syftar till att stänga ner "trollfabriker" i hela EU, enligt S. Alla som startar ett konto ska vara tvungna att identifiera sig.

– Det skulle stoppa möjligheten att enskilda personer kan sitta med en stor mängd fejkade eller anonyma konton för att vilseleda och sprida hat, säger Magdalena Andersson.

Det ska enligt S inte vara ett krav på att använda sitt riktiga namn utåt. Men det ska alltid gå att ta reda på vem som står bakom ett visst konto.

Förslaget presenteras inför valet till Europaparlamentet, men är inget som parlamentet ensamt kan initiera eller fatta beslut om. Tanken är i stället att driva på den nya EU-kommissionen att ta initiativ till ny lagstiftning.

– När vi valt en kommission går det att framföra de krav man ställer från respektive partidelegation och grupp på den lagstiftning som man förväntar sig framåt, säger partiets toppkandidat Heléne Fritzon.

Beslut om att driva förslaget fattades av S partistyrelse redan i april och då mot bakgrund av ryska påverkansoperationer. Först nu, efter avslöjandet om att SD:s kommunikationsavdelning driver anonyma konton, presenteras det.

#sociala-medier #it-säkerhet #eu

2019 inträffade en intern strid på Google där affärssidan besegrade ingenjörssidan, och resultatet är sämre sökresultat.

I det senaste avsnittet av podcasten Better Offline berättar Edward Zitron om vad som har hänt med Googles mest grundläggande funktion, söktjänsten. Genom att läsa interna mejl släppta som del av amerikanska justitiedepartementets stämning mot företaget har han hittat en trolig förklaring till varför Google-sökningar har blivit sämre de senaste åren. Forskare i Tyskland har nyligen visat att det inte bara är en känsla utan ett faktum.

Edward Zitron spårar ursprunget till de försämrade resultaten till en mejlutväxling i början av 2019. Googles reklamchef Jerry Dischler kallade till krismöte eftersom tillväxten för reklamintäkter inte följde målkurvan, och han ville att sökchefen Ben Gomes skulle göra något åt det.

Ben Gomes förhoppning var att förbättringar i söktjänsten skulle medföra tillväxt.

Ben Gomes och kollegan Shashi Thakur skrev tillsammans till Nick Fox, övergripande chef för sök och Google Assistant, och uttryckte sin oro över den plötsliga tillväxthungern. Vad cheferna för reklamsidan ville ha – fler sidvisningar – var inte något sökutvecklarna kunde bidra till med några andra medel än att ”hacka” användarupplevelsen, det vill säga att mixtra med sökresultaten så att användare måste prova fler söktermer för att hitta rätt resultat.

Några veckor senare blåstes krisläget av och de inblandade skickade grattismeddelanden till varandra, men striden var inte över. Prabhakar Raghavan, då chef på reklamsidan, svarade att det grundläggande problemet – svag tillväxt för antalet sökningar – var kvar. Ben Gomes mejlade därefter sina kollegor för att be dem kommentera ett mejl han planerade att skicka till Prabhakar Raghavan. I sitt mejl lade Gomes fram sin kritik mot hur reklamsidan verkade vilja manipulera sökresultaten för att öka trafiken på bekostnad av användarupplevelsen.

Tillväxt före allt

Hans egna förslag var att förbättra söktjänsten för att locka tillbaka användare. Men i maj 2019 släppte Google istället en ändring av sökresultaten som gjorde reklamresultat mindre synliga. Fem månader senare fick Prabhakar Raghavan jobb som chef för utvecklingen av söktjänsten, och Ben Gomes stuvades undan till ett jobb med den pråliga titeln Senior Vice President of Education men utan inflytande på söktjänsten han var med och byggde under 19 år.

Edward Zitron skriver att Prabhakar Raghavans tidigare jobb var som sökchef på Yahoo mellan 2005 och 2012, en period där den tidigare internetjätten krympte från 30 till 13 procent marknadsandel inom sök. I slutändan skyller han de försämrade sökresultaten både på Prabhakar Raghavan och vd:n Sundar Pichai, men också på en företagskultur där tillväxt har blivit ett viktigare mål än något annat.

#google

Europaparlamentet röstade nästan unisont för det nya direktivet som ska göra det enklare att reparera prylar.

Rätten att reparera har tagit ett stort steg framåt i EU, då Europaparlamentet under tisdagen röstade igenom ett nytt direktiv som ska stärka möjligheterna för EU-medborgare att få sina prylar reparerade med eller utan garanti. Röstsiffrorna var 584 för, 3 mot och 14 nedlagda röster.

Det nya direktivet ska nu godkännas av Europarådet och sedan har medlemsländerna två år på sig att införliva reglerna i sina respektive lagar. Direktivet innehåller en rad bestämmelser vars övergripande syfte är att få fler att reparera och fortsätta använda istället för att slänga och skaffa nytt.

Tillverkare kommer under de nya reglerna vara tvungna att både själva tillhandahålla reperationer av och förse fristående reparationsfirmor och privatpersoner med information om hur de kan reparera prylar. Det gäller produkter i kategorier som i enlighet med andra EU-regler måste tillverkas på ett sätt så att de går att reparera, som de flesta vitvaror men också exempelvis mobiltelefoner.

Företag kommer inte ha rätt att neka en kund att få en vara reparerad enbart på grund av att reservdelar är dyra eller andra rent ekonomiska skäl. De får heller inte neka kunder på grund av att varan tidigare har reparerats av kunden själv eller tredje part, och de får inte hindra kunder eller reparationsfirmor att använda begagnade reservdelar eller 3d-utskrivna delar. Om produkten kräver någon särskild mjukvara eller andra verktyg för att fullgöra en reparation måste tillverkaren göra dessa tillgängliga för allmänheten.

En annan del av direktivet handlar om att tvinga medlemsländerna att göra mer för att förmå medborgare att reparera istället för att kassera prylar. Varje land måste införa åtminstone en åtgärd, som en informationskampanj eller ett system med subventionerade reparationer.

#eu #reparationer

Enligt Bloomberg har Reddit tecknat ett avtal värt 625 miljoner kronor om året med ett företag som vill träna sin AI på alla inlägg på forumet.

Internets största forum, Reddit, har haft ett par turbulenta år med bland annat stora protester förra våren efter att företaget ändrade tillgången till sitt API på ett sätt som i princip gjorde tredjepartsklienter omöjliga. Trots det har företagets planer på en börsnotering enligt rykten fortsatt. Enligt en rapport från Reuters i januari är planen att inleda börsnoteringen i mars.

API-förändringarna i fjol handlade enligt företagets vd Steve Huffman delvis om att hindra AI-företag att träna sina algoritmer på sajtens användargenererade data utan att betala för sig. Att alla miljontals inlägg är värdefulla visas tydligt när Bloomberg nu rapporterar att Reddit har tecknat ett avtal med ett icke namngivet – men stort – AI-företag som ska betala motsvarande runt 625 miljoner kronor om året för tillgång.

Om Bloombergs källor har rätt måste avtalet rimligen offentliggöras innan Reddit kan gå vidare med en börsnotering, men det är inte säkert att det kommer innebära att speciellt många detaljer framkommer.

På Reddit är blandas upprördhet med resignation och många kommentatorer verkar ha tagit det för givet att det skulle hända förr eller senare. Många har svarat med skämtsamma inlägg med ”fakta” för att hjälpa AI:n på traven, som hur ”det bästa sättet att ladda litiumbatterier är tre minuter i mikron på högsta effekt”.

#ai #reddit

Försvarets materielverk, FMV, har beställt ett nytt luftvärnssystem från Saab. Det ska testas för att ge kunskap och erfarenheter inför en större anskaffning av korträckviddigt luftvärnssystem till armén.

Radar monterad på fordonet till vänster, eldenhet monterat på fordonet till höger. Foto: Saab

Det nya luftvärnssystemet består av två delar, sensorenhet och eldenhet, monterade på svensktillverkade bandvagn 410. Den ena bandvagnen har en radarenhet baserad på Saabs model Giraffe 1X, den andra bandvagnen har en eldenhet med roboten RBS 70 NG.

– Robot 70 är ett väl beprövat luftvärnssystem i Försvarsmakten. Syftet med anskaffningen är att undersöka möjligheterna att öka systemets rörlighet och därmed förbättra skyddet mot lufthot genom att integrera robot 70 och sensorenheter på bandvagn, säger Christer Mellgren, projektledare vid FMV.

Leveranserna kommer ske löpande med start i början av 2025.